tisdag 16 november 2010

Självporträtt

Förra veckan höll vi på med självporträtt i skolan. Jag var lite nervös inför det men det visade sig vara enklare än vad jag trodde. Jag började med att skissa i en halv dag innan jag vågade börja. När jag väl börjat gick det ganska bra! Jag valde att måla ett svartvitt porträtt först och det var ganska bra för att se ljusskillnader och sånt, kul var det också. Men när soltimmarna försvann vilket dom gjorde snabbt, fick jag inte fortsätta eftersom ljuset var så annorlunda.
Då fick jag ta och börja med en helt ny tavla där lampan var ljuskälla. Men det kändes konstigt att börja med någonting seriöst när man hade en ofärdig tavla på gång så jag började bara lite lättsinnigt utan att skissa. Jag gjorde en min i spegeln och helt plötsligt när jag inte kände några krav blev det en målning som jag tycker blev mycket bättre än den förra! Och dagen efter var det bara att börja om med den första och sen den andra igen. Den här tavla kommer tyvärr få stå ofärdig till efter jul när vi har nästa målningslektion.
Här är min klasskamrat Karins självporträtt! Jag tog med skissen också för det är ett konstvärk i sig! Väldigt snyggt och likt.
Här är en av de två målningarna hon gjorde, jag tror att det är den med lampljus. Jag gillar färgkombinationerna! Den är gjord med palettkniv precis som den förra hon gjorde som du hittar i det förra inlägget.
Detta är Agnes självporträtt. Jag tycker det är otroligt snyggt. Även fast den inte alls är klar så har den så mycket uttryck och är väldigt likt.
Här under är Edits andra och snabba porträtt. Hon gjorde ett innan med dagsljus där hon var mycket petig och det var också bra men jag gillar det snabba mer, det har en skön känsla i det och är mycket målande trots att hon gjorde det väldigt snabbt.
Nu kommer det dröja en stund innan ja har målning igen och jag kommer sakna det, men i stället kommer vi ha grafik och det tror jag kommer bli väldigt roligt det med.
//Maya

4 kommentarer:

  1. Väldigt mycket Jönssonligan i ditt svartvita porträtt. Och mycket vemod. Grimasbilden blev rolig - men där känner jag bara igen dig på ögonen. Hälsa dina vänner att jag gillar deras porträtt också!

    SvaraRadera
  2. Kom på en sak till. När jag tittar på de tre nedersta porträtten. Jag var ju på bilderbokskurs i helgen. Där pratade vi en del om dramaturgiska riktningar. Både på bild och på scenen... Tittar man sig över axeln till vänster på bilden signalerar det hat och ilska. Tittar man åt höger signalerar det kärlek och mer mjuka känslor.
    Speciellt Karins och Agnes, men även i viss mån Edits är som skolexempel på det.

    SvaraRadera
  3. Åh, så roligt med måleri - men just självporträtt är en utmaning! TYcker att man så lätt ser så sur och koncentrerad ut, mkt för att man ju varit suuuperkoncentrerad när man skissat och målat! :-)

    SvaraRadera
  4. Karin
    Kul med dina kommentarer men jag vet inte om jag förstår exakt vad du menar :P Men det verkar mycket intressant så du får förklara för mig senare! Porträtten är minst sagt fulla av känslor!

    Metamorphosis
    Absolut! Vi tittade i en bok full av porträtt och man set verkligen att de har varit koncentrerade även fast det är mycket kända konstnärer. Det är nog svårt att komma ifrån. Men jag tycker att det kan göra det lite roligare! :-)

    SvaraRadera